Läser just nu en riktigt bra bok som heter:

Lämna dina bördor av Max Lucado

Och nu varnar jag känsliga läsare nu blir det religöst igen!

Men ni får väl lov att vänja er. För som med blomman är det med mig, först en knopp väldigt länge för att sedan slå ut i full blom. Mig har det tagit 17år och just nu läser jag mycket religös litteratur och jag trivs med det.

så här skriver han angående trötthetens börda:

Tänk på att hålla sabbaten helig. Sex dagar skall

du arbeta och sköta alla sysslor, men den

sjunde dagen är Herrens , din Guds, sabbat. Då skall du

inteutföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter,

din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer.

(2 mos 20:8-11)

 Gud känner oss så väl. Han kan se butiksägaren, som läser denna vers och tänker:

"Någon måste jobba den här dagen. Om inte jag kan göra det

så får min son göra det." Alltså säger Gud: varken du eller din son. "Då får min dotter göra det."...eller din dotter." Men då får väl en av de anställda..."...din slav eller din slavinna." Jag får väl låta min ko sköta butiken, eller kanske jag hittar någon invandrare som kan hjälpa mig....

Det här tyckte jag var roligt, jag skrattade högt när jag läste passagen om kon.

Men visst har han rätt. Vi behöver vilan lika väl som arbetet, men det är så svårt att lämna sina bördor hos Gud. Man har så lätt att ta dem tillbaka.

Kram till er alla i dag ska jag begå debut i kören...vi ska sjunga o sole mio men med en annan text. och ja det är i kyrkan eftersom jag är med i en kyrkokör.