Största skillnaden är nog att man i Lectorium går in för att verkligen möta sig själv och förändra sig som människa. Vi säger inte bara att vi ska förändra oss själva utan vi gör det, med hjälp från Gud. I svenska kyrkan får du jobba på ett annat sätt, du kan gå i kyrkan på söndagarna och be om förlåtelse, sedan kan du vara dig själv hela veckan utan att göra någon förändring. Du har inte samma hjälp från Gud. Men å andra sidan kan du bli väldigt inkrökt i dig själv i Lectorium och inte se resten av samhället. Du hjälper dem genom att själv dra dig undan från världen. I sbvenska kyrkan hjälper du världen genom att gå ut i världen och se människorna. Det är nog där jag gjort mitt val, jag vill se människorna och göra något konkret för dem. Och så vill jag möta Gud på ett annat sätt. För det är svårare att känna närheten av Gud i Svenska kyrkan än det är i Lectorium. Och så har jag börjat läsa bibeln på ett annat sätt. Kan inte förklara riktigt, men i Lectorium var Johannes evangeliet viktigast och nu läser jag hela bibeln och ser på texten med ett nytt ljus. Plus att jag varje söndag har möjlighet att höra den förklaras för mig och det i sin tur leder till nya reflektioner och tankar.
I Lectorium har vi föreläsningar en gång i månaden och där får vi höra om hur vi kan göra för att komma närmare vårt mål.
Känns det konstigt och luddigt? Ja för mig är det svårt att förklara, hur förklarar man en känsla som stiger upp inom en? en längtan, som plötsligt finner sitt mål?
Jag vet inte, men eftersom du frågade ville jag ge dig ett svar.

Två solar krockar på himlen, något gammalt dör och något nytt föds.

Läste jag i en bok som jag glömt namnet på.

Så är det, jag har nu tagit steget från Lectorium rosicrusianum och in i Svenska kyrkan.

Känns helt rätt, jag vet för första gången på länge vart jag är på väg.

Sedan får andra människor tycka vad de vill.

Jag ska flytta nästa vecka och kommer att hamna i Ekenässjön, till att börja med.

För nu har jag förstått att jag inte säkert kan säga att där kommer jag att stanna för resten av mitt liv.

Så mycket är osäkert och allting kan förändras snabbt.

Just nu går jag i väntas tider igen! Väntar på om jag kommer att bli kallad till någon intervju om Bildlärar jobb eller jobb i förberedelseklass. Blir det jobb i förberedelseklass i Nässjö, ja då är det inte otroligt att jag flyttar dit.

Håll tummarna för mig och mina eskapader.

Snart är det sommar och skönt sommarlov. Det ser jag fram emot, fast det är fortfarande kallt...

Kram till er alla från mig.

Vill bara dela med mig av denna perfekta vår/sommar kväll.

Det är inte ofta de innfinner sig men när de kommer då vet du att det är en sådan.

Helt vindstilla, löven på träden är knivskarpa, luften är mättad med dofter och fuktighet. Naturen känns mer närvarande än förut och allt är fridfullt.

det är en perfekt sommar kväll. Har jag tur så får jag uppleva en sådan under en hel sommar. Men när de är där då är det jag som inte går och lägger mig, utan jag tar del av kvällen. Som i kväll, jag kommer att njuta av den till sista droppen.

Glad Pingst på er alla vänner.

Läget just nu?

Bra, allt är lugnt och stilla, som en sommarskymmning.

Söker frebilt efter jobb och förbereder flytten.

Går i kyrkan, hälsar på Ingemar, åker vilse, städar och diskar.

allt är som vanligt här hemma alltså.

Callisto drar till sig fästingar så jag blir tokig, varje gång hon kommer in får jag plocka bort en fyra fem stycken på henne.

Ingenting på Eldräv, visst är det konstigt.

Så slutsatsen blir: skaffa karta, skaffa något att få pli på fästingarna och skriv bra CV´n.

I övrigt så är väl livet hå,hå,ja,ja.

Ville att det skulle vara mer Ja, Ja, Ja

Om ni förstår vad jag menar, det gjorde faktikt Ingemar idag, förstod vad jag sa!

Till och med jag blev impad!

Nu skulle man skriva något smart, men jag har fått tystnadsplikt från en viss person och jag har lovat att hålla den så i stället blir det lite allmänt dravel de lux.

I morse funderade jag på att dra täcket över huvuidet, det första jag såg var snö!!

I maj!! jag blir tokig, vart ska man flytta för att slippa eländet?

För utom alla självklara svar som Spanien, Afrika, Indien.

I alla fall gick jag upp och tog mig till jobbet, vilket är en bravad med tanke på min bil.

Senaste eskapaden var i måndags. bilen staratde inte, inte på något vis. Startmotorn hade gett upp. Men som tur är så fanns det en riddare i skinande rustning som kunde komma på sin eleganta springare och hjälpa en dam i nöd och jag kom både till jobbet och därifrån. Med en omväg förbi Vetlanda skrot där jag inhandlade en begagnad men fungerande startmotor.

Sedan bar det av till Janne, denna underbara bilreparatör hos vilken jag snart har klippkort och antagligen får en halvtimme gratis mekning efter tio timmars mekande...

Så nu fungerar den igen ett tag, men ingen vet väl exakt hur länge.

När Janne böt startmotorn upptäkte vi att det läkte från en del slangar och rör och se där hade vi mer fel, vatten röret hade en spricka som gick att svetsa, men vi vet inte hur länge den håller och en annan kylarslang var som ett hårdbröd. Det vill säga den kunde ha spruckit när som helst.

Så jag hade tur i oturen...

Just nu väntar jag bara på att det ska komma någon som vill köpa huset av mig så att jag kan få invistera i en lite bättre bil.

Men just nu verkar det lika trögt som allting annat.

Men jag har gjort en smart sak!

Jag har hyrt en kärra från hyresgästföreningen i Annikas namn och därför betalar jag bara 200 kronor för en hel helg med ett stort släp. Jag känner mig så smart!

Aja, det var väl allt jag hade att komma med idag. Hoppas att solen skiner på er, här gör den inte det i alla fall inte just nu.

Jag har fått två kommentarer på mitt förra inlägg, de kommentarerna går i stort ut på att det finns eller inte finns en mening med allt som sker.

Jag är helt övertygad om att det finns en mening med allt som sker!

Ja, allt även att barn och makar dör! Även att naturkatastrofer drabbar människor.

Vi ser det inte på en gång, men på avstånd och i bakspegeln kan vi se vad finnurligt och väl allting var uttänkt. Just när man står där i soppan upp till hakan och bara kämpar efter luft, då har man rätt att skrika ut sin frustaration i ett ...Gud jag hatar dig för det här. För vi ser inte det han ser, vi vet inte vad som kommer efteråt och för mig har det alltid varit något mycket bättre, något mycket större och jag är tacksam för det.

Ni som känner mig och vet vad jag, som Jago säger i Alladin 2, du anar inte vad man kan genomleva. Kan skriva under på att jag i detta fall vet vad jag pratar om.

Inga hymlanden och floskler från en nyfrälst människa. Utan här är en som upplevt det mesta.

Just nu idag så har jag fred med gud, men det kan vända hur snabbt som helst.

Som sagt var detta ver ett inlägg som jag antagligen kommer att bli halshuggen för.

Krama en präst om ni ser en det kan vara Ingemar!