Jag vill, bara berätta. Den 27 september 2011, blev mitt krossade hjärta helt igen.

Hur har ni det?

Så var det dåhelg och vad gör då Britt Lindberg:)

Jo hon försöker få logisticen att gå ihop.

Jag har hälsat på och kramat mina barnbarn,(fredag åkte direkt efter jobbet)

Jag har hjälpt Klas att flytta och varit på Ikea, (lördag morgon förmiddag)

Och nu sitter jag i Hallsberg och firar Sven-Göran som fyller imorgon, (Lördag eftermiddag)

Stannar över natten och ska gå på gospell mässa imorgon, får se hur många jag får med mig, (söndag förmiddag)

FÖr att sedan ta mig ner till Linköping och mer gos med barnbarnen,(söndag eftermiddag)

För att sedan landa i Mariannelund och läsa mer kursliteratur,(söndag kväll)

Sa jag att jag kryssat för rutan, se till att vara fullt sysselsatt hela hösten?

Kram till er alla!

Ps sorgebearbetningen, går framåt och det kommer upp mer och mer till ytan, jag är nöjd:) Och jag är väldigt förtjust i min ledare; Therese:)

Ja nu har jag mycket att göra, som vanligt när jag inte ser till tt få tag i kurslitteraturen i tid!!! Så sitter jag sedan och har ångest i ett par veckor över att jag ligger efter. Men nu ligger jag i fas, men en sak är säker en del instruktioner i kursen förstå barn och unga är väääldigt luddiga. å nu kämpar jag mot ångesten, oooo, tänk om jag gör allting fel!!!

Suck, vad vore livet utan ångest? Enklet kanske.

Nåväl vidare till min sorgebearbetning, ja jag mår fortfarande bra, jag har gått på ett möte till och nu har jag gjort ett förlust diagram, då blev jag ledsen igen.

Det står iof sig i boken att man ska ha näsdukar till hands när man gör det, och hade jag det? Nej, tummeduppa som Magnus skulle ha sagt, fan vad jag saknar honom. 

Men idag har jag varit jätte modig, i min kyrka är det inte så många besökare, men det finns en blond kvinna som kommit varje gång och suttit långt fram ensam. I dag bestämde jag mig för att gå fram till henne hälsa och fråga om jag kunde få sitta bredvid henne och det visade sig att hon är Ryska, jättetrevlig och fin. Så på något sätt så kanske jag håller på att få en ny vän.

För varför ska vi svenskar vara så rädda och sätta oss, på varsin bänk och längst bak, sånt gör mig galen. 

När jag kommer till en kyrka och sätter mig, då är jag alltid ute i god tid. Jag sätter mig långt fram och de som kommer senare borde se att oj då där sitter det en som är ensam, jag kanske ska gå och fråga om jag får sitta bredvid henne, för ensam kan ju inte vara roligt att vara i kyrkan. Jag ser eller känner säkert på mig om hon nu vill sitta ensam. Men gör de det?

Nej de kurar ihop sig som små bollar långt bak i kyrkan ungefär som de är rädda att prästen helt plötsligt ska få för sig att ställa frågor till dem.

Suck, ibland blir jag trött på att vara den som går i bräschen, den som ändrar på beteenden och då kan jag på pin kiv sätta mig längst bak. Men då ser jag ju inte så bra och då får jag ingen bra kontakt med den som predikar.

Ja ja, det var trevligt i dag i alla fall.

Och på torsdag ska jag redovisa mitt förlust diagram....

Kram på er allihopa!

Lovade att återkomma med hur det går:

Det är fantastiskt helt underbart och så befriande så att jag vet inte vad jag ska använda för mer superlativ!

Jag har varit på min andra träff, jag ska gå åtta gånger och redan dessa två gånger har öppnat ögonen på mig och lyft bort så mycket bedrövelse och kaos att jag känner mig som en ny människa, jag har ork, jag känner mmig ung. Jag är stark och jag är defenitivt på rätt väg.

Om du har upplevt en förlust: Skiljsmässa, dödsfall, abort, mist din tillit, husdjur som dött eller andra förluster, för guds skull tveka inte gå en sorgbearbetningskurs, i minsta fall köp boken och gör det på egen hand. Detta är ingenting jag vill att någon annan medmänniska ska missa!!! 

Jag möts av respekt, jag möts av förtroende till min förmåga och jag får en lättnad som inte kan beskrivas med ord.

Snälla, snälla ni, har ni varit med om något upprivande eller någon svår förlust, (svår för dig, vi är alla unika). Så läs boken! Gå kursen, snälla gör det, varför ska du lida i onödan? Den hjälper och den hjälper bra!

Jag har gått i andra teraper, jag har träffat kuratorer och beteende vetare och kbt terapeuter, alla har varit bra och gett mig delar, men det är först nu jag har fått befrielse och en möjlighet att laga mitt brustna hjärta.

http://cdon.se/b%C3%B6cker/james%2c_john_w./sorgbearbetning_%3a_ett_handlingsprogram_f%C3%B6r_k%C3%A4nslom%C3%A4ssig_l%C3%A4kning_vid_d%C3%B6dsfall%2c_separationer_och_andra-285921

Nu är det början av hösten 2011, och jag har sett till att få fullt upp att göra.

Mycket tack vare att jag tagit tag i mig själv och bestämt mig för att få kompetens som SSA lärare. Så nu läser jag 30 HP SSA i jönköping, halvfart, så varje torsdag åker jag till Jönköping och försöker lära mig hur invandrade människor lär sig svenska.

Sen, mest för att jag vill veta mer och för det andra Mats Trondman, har jag börjat läsa en , halvfartskurs 15 poäng distans, som handlar om barn och ungdomar. 

Sedan har jag nu startat upp sorgbearbetningen, och till er som har sorg, efter en förlust.

Inte bara dödsfall, skiljsmässa, pension, sjukdom...

Om det finns ett fnys av ett uns möjlighet att få tag i en sorgbearbetningstearpeft i er närhet, så boka tid och gå dit!!!

Det är det bästa jag gjort i hela mitt liv, och jag har haft en del förluster i mitt liv.

I går lördag var jag då på en introduktionsdag, med föreläsning av Mats Trondman.

Han är så otroligt bra! Hans föreläsningar blir aldrig tråkiga eller meningslösa, han för åhörarna fram mot ett bestämt mål och han får med sig varenda en.

När jag läste till lärare i Örebro, så hade vi en föreläsning med honom och det är den enda föreläsningen jag kommer ihåg. 

Så jag hoppas att du Sevn-Göran får möjlighet att höra honom någon gång, före han ger upp och går i pension.

Han ger alla som jobbar med barn och unga en otrolig energi kick och nya insikter.

Så nu sitter jag med massor med jobb framför mig, men det bästa är att jag har inte så bråttom med att bli klar och jag kan använda nästa sommarlov till det också om det skulle krisa...

Jjag är nöjd just nu:)

Hur är det med er?