jag har vunnit första pris i en tävling som anordnas av min hyresvärd:)

Och det var inget dåligt första pris!

En frukt- och godiskorg, det är något jag drömt om att vinna!! Sen var det två paket och ett paraply!! En bukett med tulpaner!!

I paketen låg det en uppsättning grill kryddor och en plånbok.

Jag kan inte beskriva hur glad jag är:)

Nu sitter jag här och är sååå Lyckliig!!!!

Saknar Magnus...saknar honom så att det gör ont....

 Vem älskar dig

 när jag farit till landet långt bort

 och ej längre finns kvar

   

Det är så spånnande med Gudstjänster i Vetlanda.

I dag fick jag en helt ny insikt om vad Gudstjänst är, Peter sa att det är Guds tjänst till oss. Sen berättade han om olika ord från Grekiskan, nåd,  jag kommer inte ihåg vad de var på grekiska och italienska hade han också men en översättning var RÅGE, när vi handlar på marknaden vill vi ha lite nåd också. Och Guds nåd är inget vi behöver göra något för att få vi bara får den. Det är väl underbart?

Så på söndagarna får vi ta emot Guds tjänst till oss, vi får ta emot hans son i bröd och vin. För oss har det inte kostat något, men för Jesus, kostade det.

Fin bild och det fick mig att byta perspektiv på Gudstjänsten och på det som sker där.

Jag tänker också på en betraktelse som jag läst i en bok, som handlar just om detta att Guds nåd är gratis. Tänk på rövaren bredvid Jesus på korset han som ber Jesus att tänka på honom, när han sitter i sin himmel och han får syndernas förlåtelse, han får till och med löftet om att få vara med Jesus i himlen, samma dag. Vad kunde rövaren göra? Han kunde inte ens knäppa händerna i bön, ännu mindre gå ut och hjälpa andra människor och ändå, tack vare att han bad Jesus tänka på honom, så fick han del i Guds nåd. Jag tycker det är underbart.

En sak till jag tycker är underbar är livets mening, så här kommer en egen betraktelse om livet och dess mening:

Håll i er för nu åker vi:

Camilla har pratat om meningen med livet

och ställt frågan vad livet egentligen är.
Nu har jag funderat omkring det och

kommit fram till att det är som Vasaloppet.

Är det något jag ser fram emot så här på vårvintern,

så är det Vasaloppet.

Jag brukar sitta klistrad framför tvn och njuta av bilderna

och ibland känner jag mig som en medåkare och tar i för kung och fosterland

med de som kämpar sig fram. 

Jag tycker om feststämningen,

alla är glada och alla kämpar på i sin egen takt.

Visst finns det en del som blir jätte arga och irriterade på andra.

Mest då för att de beter sig så dumt, de trängs där det inte är någon mening att trängas och de knuffas och buffas.

Men ändå, vi får ju blåbärssoppa längre fram och har jag tur så får jag synas i tv.

Skulle jag tillhört elit åkarna så hade jag kastat mig fram

och sett till att snabbt få en placering i täten,

men även där måste vi hjälpas åt.

Ingen orkar dra ett helt Vasalopp. 

I och för sig så vill man ju gärna ha det där spurtpriset

och kanske är det bara ett man vill ha

och sen kan man slappna av igen och fin åka bakom resten av gruppen. 

Om man ser hela Vasaloppet,

som man kan göra på tv då ser man täten de som kommit långt och man ser blåbären de som inte kommit så långt.

Men alla har samma sträcka att åka och alla vill komma i mål.

På samma sätt är det med livet,

jag befinner mig någonstans i mitten mina barbarn befinner sig i början

och ni har kommit närmare målet. (detta sagt på ett äldreboende)

Men tänk när jag ser tillbaka på min resa

så ser jag att jag är inte ensam,

har aldrig varit ensam.

Ända från den första sången i söndagsskolan:

När Gud styrer båten så går det så bra. 
Till min favorit psalm just nu:

Gud i dina händer.

Så ser jag att jag haft sällskap

inte bara av alla andra som åker Vasaloppet utan också av Gud,

och då känns allt tryggt.

För någonstans så vet jag att han står där vid målet och väntar på att få säga välkommen, nu är du framme,

har resan gått bra?

och då kan jag säga, genom att se tillbaka,

ja tänk det gjorde den. 

Det fanns tillfällen när allt bara var ett evigt skidande,

ibland var det uppförsbacke,

men då och då så kom solen fram och lyste över en fin bit med utförs lut

och då kunde jag bara stå på skidorna och njuta.

Men sanningen att säga så var det mesta vanligt,

stakande, en liten bit i taget.

Det är min bild av livet och dess mening.

Henne har jag doat bakom, vi övade och övade utan att veta, hur texten gick till sångerna.

Dröm om min förvåning när jag läser den här texten:

Text och musik: Åsa Jinder

 Sång: Magnus Carlsson

 Vem älskar dig

 när jag farit till landet långt bort

 och ej längre finns kvar

Vem ger dig mod

när du tvivlar och ej längre känner

den kraft som du har

Ge din själ stilla ro

vandra vill om du tror

att du vet var din inre längtan bor

Ditt hjärta blommar

känn doften av liv

Du är större än du nånsin tror

Ge din själ stilla ro

vandra vill om du tror

att du vet var din inre längtan bor

Ditt hjärta blommar

känn doften av liv

Du är större än du nånsin tror

Vem tröstar dig

då ditt inre är fyllt av en sorg

som du inte rår på

Vem lyssnar till dig

när bruset från livet är högre

än du vill förstå

Ge din själ stilla ro

vandra vill om du tror

att du vet var din inre längtan bor

Ditt hjärta blommar

känn doften av liv

Du är större än du nånsin tror

Ditt hjärta blommar

känn doften av liv

Du är större än du nånsin tror

Den måste vara skriven med tanke på mig!

Jag lärde mig i alla fall en hel del om kör och körsång idag.

Så lite var det värt allt slit.

HA det gott alla!

Jag har så få läsare att jag skulle kunna få pris för det:)

Så nu gör jag ett ego inlägg, först en bild på mig som jag är nöjd med:

Hon som sitter bredvid heter Ewa Enros och är kurskamrat i Rättvik.

Jsut nu är jag i Vandsbro och det är kallt, jag är trött (ingen som blir förvånad.)

Jag har sportlov och ska strax avnjuta en champinjonsoppa tillsammans med min son. Det var allt för den här gången:)

Det var ett tag sedan vi pratade om inloggningsbokstavskombinationer:)

I dag fick jag ankm, vilket fick mig att associera till ank mor och på sätt och vis är jag det. Annika kallades Ankan och hon har väldigt många bad ankor, mycket tack vare det (tror jag). Så nu som stolt Ank mor och Diakon wannabe, så vill jag nu önska alla jag känner, är nära vän med, älskar, inte tycker lika mycket om, aldrig träffat och alla andra som inte tycker att de passar in i någon av kategorierna.

Er vill jag nu önska en riktigt fin, varm, fylld av under, hjärtlig Alla hjärtans dag!

Krama varandra i trafiken, glöm inte det. 

Ja just det bilder, nu har jag knyckt bilder från de som har mobil med sig under lektionerna:)

Varså goda:

Detta är utsikten från matsalsfönstret på stiftgården:)

Så här fina var en del av oss förra helgen, när vi hade lektion om liturgisk klädsel!

Och så här vackert är kapellet, har ni inte varit där så åk dit!

Behövs inga ord, hur kan en unge bli så vacker?

Jag är så trött, undrar om det är våren som slått till igen. Den brukar göra det.

Just när de första strålarna tittar fram och det blir ljust igen, då dras gardinen ner i min hjärna och jag blir så trött att jag kan stå och sova.

Som tur är så finns det Gingseng.

En annan fantastisk sak jag upptäckt, med hjälp av Annika är tvättnötter. De är suveräna! Man stoppar 8 nötter i en tunn strumpa slängr in i tvättmaskinen och sen kan man tvätta av hjärtans lust, ca 4-6 gånger ibland upp till 10 gånger.

Jag är super nöjd med dem. Har beställt 1,8 kg som jag ska dela med Annika:)

Idag hamnade jag i ett gäng våryra tonårsflickor, de fick fnatt och försökte para ihop mig med alla män på skolan:) De hade väldigt roligt och det hade jag också. Så om jag någonsin behöver dejting hjälp vet jag nu vart jag ska vända mig:)

Mer då? Ja nästa vecka är det sportlov och jag ska, som jag skrivit tidigare, upp till Vansbro. Efter det, är det Åsa Jinder och sen är det full vecka igen.

Men nu ska jag på veckomässa i Vetlanda. 

Ha det gott!!!