I dag är det bönsöndagen, och därför kommer jag nu att göra ett inlägg om bön.

Suck, tänker kanske en del av er nu och se där, då har ni redan bett en bön. 

För varje suck och varje glädje skratt är i sig en bön. Om man nu är troende.

Men jag tror att Gud lyssnar på oss även om vi inte vill tro på honom, huvudsaken måste ju vara att han tror på dig! 

Nåväl, åter till ämnet, jag har nu varit aktiv i kyrkan ett år ungefär och varit med om olika sätt att be. I gudstjänsten finns ett avsnitt med förbön och det är något jag tycker mer och mer om. Där får vanliga människor chansen att få en bön bedd för sig och man ber även för Sverige, kyrkan och allmänt för alla som är mde på gudstjänsten.

Jag har lärt mig att meditera och ser det som en väldigt lång bön och en lång stund med Gud, så den bönen använder jag inte så ofta.

Om jag inte vet vad jag ska be för eller om, att be ska tilläggas är som att skapa en relation med Gud. Det blir ett samtal, precis som mellan människor som bor ihop. Relationen utvecklas och fördjupas när man talar med varandra om ditt eller datt. Eller om man har ett allvarligt samtal och ska besluta något.

Så är det med bön också och då kan det bli så ibland att jag inte har något speciellt att säga, men inte heller vill sitta tyst. Då använder jag mig av Fader vår.

Den ber jag också ofta på morgonen.

Ibland kan det bli så att jag fängslas av skönheten i naturen, eller bara blir jätteglad och då strömmar en tacksamhetsbön över mina läppar. Då är det ingen torka på ord, jag tackar för allt underbart som jag får vara med om och som jag får uppfyllas av.

Sedan har vi motsatsen, när allt bara är gråt och smärta, då kan det hända att jag ropar högt till Gud att han ska hjälpa mig, och ännu har det inte slagit fel, friden har kommit direkt.

Så nu vet ni det om mig, hoppas ni får en fin bön söndag och hälsa era mammor.

Käre Fader, du som alltid hör när någon av oss vänder sig till dig.

Giv oss i dag en frid som kan bära oss in i den kommande arbetsveckan.

Tänk även på dem som inte kommer att gå till något arbete, låt deras vecka få vara en fin vecka fylld med ditt goda.

Du som äslkar oss som dina egna barn, bär oss under dina vingar.

Amen 

En del har frågat vad en diakon gör och det har jag funderat över också.

Men så idag hittade jag den här bönen och det är för mig vad en diakon, gör, försöker förverkliga:

Herre, gör mig till ett redskap för din frid.

Där hat finns,

låt mig få föra dit din kärlek.

Där ondska finns,

låt mig få komma med förlåtelse.

Där oenighet finns,

låt mig få komma med enighet.

Där tvivel finns,

låt mig få komma med tro.

Där osanning finns,

låt mig få komma med sanning.

Där förtvivlan finns,

låt mig få komma med hoppet.

Där sorg finns,

låt mig få komma med glädjen.

Där mörker finns,

låt mig få komma med ljuset.

Gudomlige Mästare,

låt mig få sträva

inte så mycket efter

att bli tröstad som att trösta,

inte så mycket efter att bli

förstådd som att förstå,

inte så mycket efter 

att bli älskad som att älska.

Ty det är genom att ge som 

man får,

genom att glömma sig själv

som man finner sig själv,

genom att förlåta som man

blir förlåten,

och genom att dö som man

uppstår till det eviga livet.

Amen

 Bön nummer 997 i bönboken tredition och liv.

Ja, det är väl dags för n uppdatering.

På Västfronten intet nytt och inget är som väntans tider.

Så ser det ut för mig, jag väntar och väntar. På besked om jobb, på schema för Juni, på att sommarlovet ska börja, på att jag ska åka till Gotland.

Den 2 juni bär det iväg till Mariannelund och min nya lägenhet. Det ser jag fram emot. Den 20-21-22 är det avslutningshelg i Rättvik, det ser jag både fram emot och inte. Som en kurskompis sa, vad ska jag göra nu?

Allt annat är sig likt och runt omkring mig är det kaos och osäkerhet och undran.

Jag får nämligen nte vara kvar på Grevhagsskolan och den skola jag blivit placerad vid har inte koll på min anställning. Och som sagt var så har jag sökt ett jobb jag verkligen vill ha i Mariannelund. MEn kansek just därför är det inte det jobbet jag ska ha.

Ja, den som lever får se.

Sköt om er i denna ljuva sommartid!!!

Nu kommer det en bild dagbok från valborg hos Stellan och kosläppet nu i helgen.

Ja så hade jag det;)

Nu är kontraktet påskrivet och den 4 juni flyttar jag till Mariannelund.

Eller som kollegor på jobbet säger, platsen Gud glömde, det finns inget ställe värre än Mariannelund!!! Dit flyttar jag och jag tror att jag kommer att trivas utmärkt. 

Så om du är ledig lördag den 4 juni och känner en machosistisk längtan att bära kartonger och svettas i en trång bil, så är du välkommen. Jag behöver all hjälp jag kan få! 

Jag har också sökt ett jobb i Mariannelund,lärare i internationellklass, som jag hoppas att jag får.

I övrigt är allt sig likt och som vanligt:)

Kram