Jag har ju inte berättat om Öland!

Jag och Christian åkte dit under augustiveckan.

Det var en så skön resa, vi bestämde oss för att ta dan som den kom och det gjorde vi.

Vi började med att åka in till ett krukmakeri och en linnklädes butik.

Där gick vi runt och bara njöt och jag lät inspirationen flöda.

Vi handlade var sitt vinglas hos krukmakaren, dessa har vi tänkt att vi ska dricka ur när vi ses i Grindstugan.

 Vi gjorde en kort tur in till Borgholms slott och Soliden, där vi frankt konstaterade att vi inte ville betala 70 spänn för att se en trädgård:)

I själva Borgholm letade vi efter en kinaresturang och då kom vi på den geniala

iden att fråga en parkarbetare, han var snäll nog och visade oss vägen till en kina. Och gissa om det var god mat, den var underbar.

efter det gick vi mot hamnen och passerade en massa loppisliknande affärer:)

egentillverkad glass fick vi med oss till hamnen, där vi sedan satt och filosoferade över stor grå fågel och tång.

Christian gjorde en oefterhärmlig imitation av mig.

Efter det ville Christian bada i havet och vi gav oss iväg mot andra sidan ön, först hamnade vi i en kohage och denna gick vi egenom tills jag insåg att oj då, det är stängels ner mot havet. Det var bara att trampa tillbaka, till bilen.

Vi fick iof sig hälsa på tjur och kvig kalvar.

Sen hittade vi fram till badplatsen, badplatsen med stort B.

Havet var alldeles klart och sanden var så skön att gå på:)

det var precis lagom salt och lagom vågor och så varmt i vattnet att det kändes som en pool. Vi bara njöt.

Det var en härlig dag som Christian och jag kommer att njuta av mycket länge:)

Och jag lovar kommer ni och hälsar på mig under sommaren så är det dit vi ska åka:)

Läs Liseys Berättelse, var lite svår att komma in i men nu är den en olidligt spännande berättelse. Är halvvägs och hoppas att den inte ska göra mig besviken.

Satt precis och läste Anders  blogg, där han skriver om att göra ringar på vattnet, det finns en kort historia om det.

Tänk dig en skål med vatten, ytan är spegelblank och stilla. När du sträcker ner din hand i skålen, krusas ytan och om du slår med handen i vattnet, blir det höga vågor. Du kan låta handen göra små krusningar eller stora vågor. I den stund du drar upp handen kommer vattnet att bli spegelblankt och stilla igen.

Det är samma sak med ditt liv, medans du lever gör du krusningar eller vågor på vattnet, men när du dör, stillnar vattnet.

Jag tänkte på den här liknelsen under augusti och insåg att det inte gör något att vattnet blir stilla efter att jag tagit upp handen, att det i stället var bra. Jag kan göra stora vågor och krusningar bäst jag gitter, för i slutänden så kommer jag att försvinna än då. Då behöver jag inte sträva, kämpa, slåss för att bli berömd ihåg kommen och oförglömlig.

Jag kan göra det som känns rätt i själen, så återigen en befrielse.

Släpp fångarna loss det är vår, nej befiria er själva från tyngden av att behöva vara eller uträtta något stordåd. Då kommer ni utan att ni tänker på det att bli mästare.

Det var dagens pladder:) eller om ni vill det var dagens tankar.

Har fortfarande svårt att ta mig själv för allvarligt,(har inte tillräkligt självförtroende för det ännu) det är nästa kliv på stegen.